Älgjakt

Jaktsäsong

- Norra Sverige: Första måndagen i september
- Södra Sverige: Andra måndagen i oktober

Jaga älg

Älgjakt sker på ett stort antal olika tillvägagångssätt och metoder och vi går igenom de huvudsakliga sätten nedan:

 

Med hund

Löshundsjakt

Löshundsjakt med ställande hund används bäst i stora jaktområden. Det fungerar så att man går med hunden, hunden är lös, mot vinden (betydligt lättare att få vittring) och när hunden uppfattar en stående älg så stannar hunden och skäller för att uppmärksamma jägaren om att en älg är i närheten. Därefter är det upp till jägarna att komma tillräckligt nära den identifierade älgen för att få utrymme till skott.

 

Ledhundsjakt

Ledhundsjakt är mycket lik löshundsjakt, men med den självklara skillnaden att bunden är bunden och ej lös. Men på samma sätt som vid löshundsjakt så gäller det att gå emot vinden (betydligt lättare att få vittring) och då jakthunden uppmärksammar en älg i närheten så leder den jägaren närmare älgen för att komma i skottposition. Detta resulterar ofta i att jägaren (och hunden) kommer för nära älgen och röjer sig vilket gör att det ofta är både vanligt och effektivt att placera ut skyttar som sitter på pass utifall att älgen stöts åt deras håll.

 

Vanligaste jaktrasen vid älgjakt

Jämthunden är mycket vanligt förekommande vid älgjakt, mycket då den är en både snabb och stark hundras.

 

Övriga tillvägagångssätt utan hund

Drevjakt (även kallad klappjakt då drevet klappar för att mota älgarna)

Det fungerar så att man är en drevkedja där var och en i drevet går med en ca 40-60 meters mellanrum, viktigt att man kan ha visuell kontakt med sina resp. flanker i drevet så att man håller jämn linje, för att på så sätt kunna täcka av ett område och driva ut älgarna mot utställda passskyttar som står i motsatt ände av drevets utgångspunkt. Efter att ha täckt av ett område då har man, om man gör det effektivt, fastställt om det finns älg där eller ej och då är det läge att byta område.

 

Tryckjakt

Det är ungefär samma som vid drevjakt men ofta ett mindre antal personer som är delaktiga i faktiska trycket (drevet) och att det sker under lugnare och tystare former vilket gör att  älgarna i sin tur inte blir lika skrämda utan väljer mer upptrampade tillflyktsvägar, men i övrigt samma princip som med drevjakt.

 

Vak- och smygjakt

Dessa två jaktformer efter älg är ofta en kombination av dem bägge och det hela går ut på att man sitter på pass på platser där man brukar se älg och väntar på att älgen skall komma fram i bra skottläge.

 

Lockjakt

I anslutning till brunsten så är älgarna mycket uppmärksamma på sina "respektive" och i samband med detta uppstår även möjligheten till att locka till sig älgar av endera kön genom att använda läten som imiterar det motsatta könet.

Om älgjakt och jaktområden

Älgjakt bedrivs idag dels i nöjessyfte samt för att hålla älgpopulationen på en lagom nivå då en annars ökande älgstam skulle medföra såväl ökade trafikolyckor som skador på skog. För många jägare så är just älgjakten ett heligt inslag under året som ofta ger väldigt mycket rent socialt. Älgjakten är alltså mycket populär trots att den som regel leder till relativt få fällda djur och stora områden att söka av.

 

Älgjakten regleras i jaktlagen och jaktförordningen och där länsstyrelsen är ansvarig myndighet. Det är även till dem som fällavgiften skall inbetalas för varje vuxen älg som skjuts.

 

Älgjakten är den mest reglerade, av de populära, jakterna och årets resultat för jaktlaget, alltså antal älgar som fällts, måste rapporteras in till Länsstyrelsen senast två veckor efter det att jakten avslutats för det aktuella året. Om man inte gör detta kan jakten komma att avregistreras för det specifika området, vilket gör att det är av stor vikt att dessa förordningar följs.

 

Följande defitioner finns för olika jaktområden för älg:

 

Älgskötselområde (ä-område)

Området är av sådan storlek att det bär en egen älgstam och skötseln av detta område är fastlagd i en skötselplan som måste ha Länsstyrelsens godkännande. I ett ä-område så sker älgjakten utan specifik licens för årlig avskjutning.

 

Egentligt licensområde (a-område)

För att få vara ett a-område så krävs en viss storlek, men denna kravet på denna storlek varierar över landet. För detta område så gäller licens på årlig avskjutning av minst en vuxen älg.

 

Särskilt licensområde (b-område)

Ett b-område är ett jaktområde som täcker åtminstone 5 hektar men som inte uppfyller de krav som finns för att vara ett a-område. Här gäller licens för en årlig avskjutning av valfri älg.

 

Enkalvsområde (e-område)

Ett e-område är ett jaktområde på minst 20 hektar men som inte uppfyller de krav som finns för att vara ett a-område. Här gäller licens för en årlig avskjutning av en kalv.

 

Kalvområde (k-område)

Med K-område menas ett jaktområde som inte är registrerat hos Länsstyrelsen, eller har blivit avregistrerat, och för årlig avskjutning så gäller valfritt antal kalvar.

Om älgen

Älgen är världens största levande hjortdjur och ses som ett mycket viktigt jaktvilt. Älgen tillhör kategorin klövvilt, vilken den delar med svenska djuren råddjur, kronhjort, dovhjort, myskoxe, mufflonfår och vildsvin. 

 

Det vanligaste kännetecknet för älg är den stora flertaggade kronan som hannarna har. Älgen finns i Norra Europa och Nordamerika men även Asien och den lever framförallt i lövskog i tempererat till subarktiskt klimat. Tidigare så var sträckte sig älgstammen över stora geografiska områden men jakt och skövling har resulterat i en decimerad älgstam.

Älgar är mycket aktiva under dagtid och kan röra sig över stora avstånd. Under hösten sker parningen då hannarna duellerar om specifika honor.